F

Fiskare, sjöfarare och handelsmän -

en släkthistoria från Gävle och Söderhamn under två sekler

 

- och några ytterligare historier

 

sammanställda av Olle Hillman

 

 

 

 

 

 

 

I Hille hembygdsförenings arkiv finns följande dokument i avskrift:

 

Hemmanen Oppala no 3 och s s 9

1797 hade dåvarande ägaren Anders Ersson råkat få ekonomiska problem. Hemmanet såldes å auktion och ropades in av Coowaerdie skjeppare Olof Hillman i Gävle. Inropspriset var 112 Riksdaler men det är oklart om han dessutom skulle betala Erssons skuld till Hillevik om 150 Rd. Hillman synes själv ha haft en fordran på 50 Rdr.

Hillman förvärvade senare även Oppala s s 9. båda hemmanen omfattade 1 öresland. När detta senare inköp gjordes är just nu inte känt. Hemmanen omfattade således tillsammans 3 öresland .

 

Vem var denne Coopwaerdie skjeppare Olof Hillman och av vilken anledning hade han kommit i kontakt med en låntagare i Oppala by, 1 mil norr om Gävle ? Olof Hillman d.ä. (1742 – 1806) var Gävlebo och han bodde i fiskarkvarteren kring Islands Lillå. Hans far var fjärrfiskare och hade liksom flera i släkten sitt sommarfiske vid Skagshamn i Ångermanland. Olof Hillman lämnade dock fisket för sjöfart. Han blev i stället så småningom ”Coopwedie skjeppare”, dvs sjökapten på handelsfartyg, så småningom egen redare och därtill skeppsbyggare och föreståndare för sjömanshuset i Gävle.

Av Olof Hillman bouppteckning framgår att han hade varit en ganska flitig lånegivare till många invånare i Gävle. Oftast små belopp men vad man kan förstå huvudsakligen till släktingar, grannar, affärskontakter och andra i hans omgivning. Men hur kunde det komma sig att han också hade lånat ut pengar till en bonde i Oppala? Svaret på denna gåta visar sig troligen finnas några generationer tidigare i släkten:

 

 

Olof Hillmans farfar, som är den tidigaste kända personen i släkten Hillman, kom nämligen till Gävle från Hille socken. Hans namn var då Pehr Nilsson och när han flyttade till Gävle i början av 1700-talet och blev borgare där, tog han sig familjenamnet Hillman. Kunde det möjligen vara så att Pehr Nilsson faktiskt kom från Oppala i Hille? – Den hypotesen visar sig stämma, för det finns mantalslängder från Oppala by ända från 1697 och där återfinns just Pehr Nilsson, närmare bestämt på gården med beteckningen nr 8. I hela Opppala by fanns vid denna tid bara 9 gårdar Mantalslängden från 1702

i mantalslängden. Pehr Nilsson finns mantalsskriven på denna gård med hustru, en eller två drängar och pigor från den första bevarade mantalslängden 1697 fram till 1712. (Bara de som var myndiga togs upp i mantalslängderna, så barnen i familjerna finns inte med). Detta år 1712 mantalsskrivs han i Gävle, på gården nr 12 i 1sta kvarteret, nu under familjenamnet Hillman, och där blir han kvar under många år. På gården i Oppala finns nu istället en Nils Persson, som namnet till trots, av flera skäl, inte kan ha varit son till Pehr Nilsson. Men kanske en släkting.

.

Nils Pehrsson finns kvar på gården några decennier och vartefter tillkommer vuxna barn i mantalslängden, såväl söner som döttrar. 7 personer, barn oräknade, bor på gården 1751.

 

Hur såg nu Oppala by ut under 1700-talet, var det alls en by, eller låg hemmanen utspridda i landskapet? Bland lantmäteriets historiska kartor finns faktiskt en karta över Oppala, med gårdsbeteckningar från 1763-64:

På denna bild ser man gårdssymboler på tomter belägna på båda sidor av ån, ner till vänster i bilden. I större upplösning blir bilden av en sammanhållen by tydlig:

Fig.3.

 

 

Att gårdsbeteckningarna stämmer med mantalslängden framgår på annan plats på samma karta:

 

 

 

Först omkring 1780 genomfördes ett skifte av Oppala by, så gårdsfördelningen var säkert densamma under Pehr Nilssons tid i slutet av 1600-talet. 1770 är Pähr Nilsson, av namnet att döma troligtvis en son till Nils Pährsson (han som övertog gården år 1712), mantalsskriven på gården. I en granngård i byn, Nr 3 finns då en familj Ersson och 10 år senare Anders Ersson, han som kom att ha lånat pengar av coop verdie captain Olof Hillman. Kan det möjligen vara så att gården nr 8 hela tiden ägts av släktingar till Pehr Nilsson Hillman som flyttade till Gävle 1712 och att det var släktlänken mellan Hillmanssläkten i Gävle och Oppala by? - Man ser (fig 3) att gårdarna nr 8 och 3 båda låg på ömse sidor om ån, ungefär mitt emot varandra.

Vad kan ha hänt med denna by och dess bebyggelse under århundradena därefter?

Från ett storskifte på hemägor från 1806 finns en karta som ganska detaljerat beskriver hur gårdarna såg ut vid detta tillfälle:

 

Gårdsbebyggelsen var som synes ganska komprimerad med många byggnader, vilket bland annat kan avspegla att många personer, många familjer kan ha bott på varje gård.

 

Om man sedan jämför denna plan över byn från 1806 med en satellitbild från idag (se nedan) kan man konstatera både förändringar och likheter. Bron och vägarna genom byn har idag nästan exakt samma sträckning som för över 200 år sedan. Gårdsbebyggelsen öster om ån är också likartad genom dessa århundraden fast en del av byggnaderna 1806 har försvunnit fram till nutid. Gårdarna intill västra åstranden har helt försvunnit medan gårdar närmast väster om Mårgårdsvägen och norr om Oppalavägen har ungefär samma lokalisation som i historisk tid.

 

 

 

 

På annan karta från nutid, som inte visas här, finner man att den gamla gårdsbeteckningen nr 8 numera förefaller vara nr 4 och återvändsgatan utefter gårdarna har namnet Oppala bygata. Men gårdarna som förr låg efter västra åkanten finns således inte längre kvar.

 

Epilog

När Olof Hillman avled 1806 visade det sig att han förvärvat ytterligare en gård i Oppala, nämligen del av gården nr 9. Hans nu båda gårdar 3 och 9 blev utarrenderade till bonden Anders Andersson, som själv 1806 ägde gården nr 7. Olof Hillmans son ärvde dessa utarrenderade gårdar. Anders Andersson, ” under hvilkens vård dem hvarit öfverlemnade”, som det står i bouppteckningen efter Olof Hillman d.y. 1836, förvärvade sedan själv gårdarna. De var 1806 upptagna till ett värde av 816 riksdaler och 1836 till 1490 riksdaler.

 

Gården nr 8, som i slutet av 1600-talet ägdes av Pähr Nilsson Hillman verkar ha gått i samma släkt, från far till son långt in på 1800-talet. Det går att utläsa av respektive namn, som följde tidens sed. Pers son fick efternamnet Persson osv (patronymikon) Vid skiftet 1806 var ägarens namn Nils Persson. I husförhörslängderna ser man att samma släkt därefter finns på gården ännu på 1850-talet. Då styr på gården änkan Brita Persdotter, änka efter bonden och nämndemannen Olof Nilsson. Deras förste son Pehr (1816 – 1846) står i kyrkboken med efternamnet Olsson Hillman. Han bodde liksom föräldrarna på gården nr 8 i Oppala men av bouppteckningen efter honom troligtvis i eget hushåll. Namnet Hillman tog han sig enligt husförhörslängder någon gång på 1830-talet. Han var gift men förblev barnlös till sin tidiga död. Vad som gjorde att han till sitt ursprungliga efternamn lade till Hillman kan man bara spekulera över. Några då aktuella släktband med släkten Hillman i Gävle har inte kunnat spåras. Men kanske gamla släktband, både med den egna gården nr 8 och granngårdarna 3 och 9, som vid denna tid ju ägdes av Olof Hillman i Gävle, kan ha spelat in.

 

 

 

 

 

sidan ändrad senast 2015-01-15

Historien om en släkt och en gård i Oppala by