F

Fiskare, sjöfarare och handelsmän -

en släkthistoria från Gävle och Söderhamn under två sekler

 

- och några ytterligare historier

 

sammanställda av Olle Hillman

 

 

Denna sida redigerad senast 2017-01-12

Historien kring en fiskargård vid Islands Lillå

under två sekler

 

I gården No 12 i ”1sta qwarteret Kiällan” bodde under nästan två sekler familjer inom en och samma släkt. Denna gård berättar historien om människor som ägde en alldeles särskild tillhörighet. De tillhörde nämligen en stadsbefolkning, en sammanhållen släkt och en yrkesgrupp. De blev, generation efter generation kvar, inte bara i samma stad, utan också i samma kvarter.

 

Bonden som blev fiskare

I början av 1700-talet kom en fiskare som hette Pehr Nilsson inflyttad till Gävle från Oppala i Hille, nära Gävle, där han ägt ett hemman *. Han sägs ha varit född i Selgemar, en by vid kusten ett par mil norr om Gävle och han blev borgare i Gävle år 1700. Han tog sig då namnet Hillman. Hans namnbyte följde en vanlig tradition i samband med att någon erhöll burskap: De som kom från andra delar av inlandet och kusten, oftast av allmogesläkt och som sökte och fick burskap i Gävle, bytte ofta sitt efternamn i samband med det. På landbygden, åtminstone före 1700-talets början, blev sonens efternamn i allmänhet bildat av genitiv av faderns förnamn med tillägg av –son, (patronymikon). Vartefter blev det vanligt att man som nybliven borgare istället skaffade sig ett familjenamn och familjenamnet valde man gärna med anknytning till den trakt man kom ifrån. Andra exempel på fiskarfamiljer under denna tid med namn som går att härleda från olika socknar kring Gävle är Wanberg, Seljeström, Seljemar, Axmar, Säterborg.

 

Per Nilsson Hillman hade hustru och så småningom tre barn. 1713 föddes yngsta barnet, hon döptes till Margareta, samma namn som hustrun bar. Sönernas namn var Per och Olof. Detta år flyttade familjen in i en av gårdarna vid Islands Lillås södra strand, den med beteckningen No 12 i ”1:sta quarteret Kiällan”.

 

Islands Kiälla, som kan ha gett sitt namn till kvarteret, var en dricksvattenbrunn på Islandet, inringad på kartan nedan.

Det finns en handling från fiskarsocieteten i Gävle från 1715, där det framgår att Per Nilsson Hillman vid den här tiden fiskade vid Selgemar. Det tyder på att han inte var en fjärrfiskare, utan att han bedrev sitt fiske i närområdet, att han således var en s.k. strandfiskare (eller hemfiskare).

 

Utdrag ur karta över Gävle under 1740-talet

I den här gården skulle ättlingar till Per Nilsson Hillman komma att bo i nära 200 år. Kunde han ha anat att så skulle bli fallet? Med vilka tidsperspektiv planerade man sin och sina efterlevandes framtid på 1700talet? Efter Lillåns stränder låg, som tidigare nämnts, fiskargårdarna tätt intill varandra redan vid 1700-talet början och dess invånare var i allmänhet just fiskare. Mantalslängd från 1717

 

 

Vid stranden fanns bryggor, båthus och magasin och högre upp från stranden bostadshus. Gårdarna var långsmala, kantade av uthus av olika slag och ibland ytterligare boningshus.

 

Gården nr 12 i 1:sta kvarterets mantalslängder

I mantalslängderna, där de flesta uppgiftenar om denna gård och dess invånare hämtats, finns inte alla invånare i gårdarna registrerade, endast de som var skattskyldiga. Oftast finns inte t ex barn under 15 år medräknade. Andra uppgifter om familjerna behövs alltså för att förstå hur familjerna i själva verket såg ut. I husförhörslängderna, som för Utdrag ur karta över Gävle under 1740-talet

1:sta kvarterets del finns bevarade

först från året 1802, finns däremot samtliga inneboende på en gård angivna med bland annat födelseår och inträffade dödsfall.

 

1723 verkar fortfarande familjen Per Nilsson Hillman bo själva på gården men 2 år senare finns ytterligare en familj vid namn Harf med tre personer boende där. Kanske har ett ytterligare boningshus tillkommit på gården.

 

1732 tycks något ha hänt i familjen. Då finns inte längre Per Nilsson Hillman och hans hustru kvar på gården utan nu är det Nils Hillman, den äldste sonen, 27 år gammal, gift och nybliven far till sitt första barn, som finns mantalsskriven på gården förutom en ytterligare familj som inte hör till släkten.

 

Per Nilsson Hillman och hans hustru kommer att leva mer än 10 år till, men var de bor någonstans under dessa sina senare år har inte gått att få fram. Dock verkar de ha bott kvar någonstans i Gävle eftersom de båda finns med i död- och begravningsboken för Gävle. Hur gammal Per blev vet man inte eftersom födelseåret är okänt. Hans hustru Margareta uppnådde dock den aktningsvärda åldern 85 år.

1735 finns bara Nils Hillman med hustru och piga mantalsskriven på gården. De har nu två små barn. Följande år har brodern Olof tillkommit med sin hustru i mantalslängden för denna gård. De har ännu inte fått några barn.

 

Grannar och släktingar och inneboende bildar nätverk

Under några decennier framåt i tiden bor de båda bröderna Hillman, Nils och Olov på gården. Olov har de båda sönerna Per och Lars kvar i föräldrahemmet. De är nu vuxna och liksom föräldrarna fiskare. Åtminstone från 1770-talet, troligen tidigare fiskade de båda bröderna vid Skagshamn, där deras namn under en lång period finns inskrivna i Skagshamns ”Capel bok”. Även dottern Lena f 1847 bor kvar hemma. Hon kommer med tiden att gifta sig med ytterligare en Skagenfiskare, Johan Nordin. Troligen har han funnits i granngården nr 8, där en släkt med namnet Nordin bodde under några generationer under den här tiden.

Nils har också en dotter kvar i hushållet men därtill har fiskaren Johan Widlund med sin hustru flyttat in på gården (1763). Denna hustru är Olovs äldsta dotter Greta. Alla som nu bor på gården är eller kommer att bli fjärrfiskare vid Skaghamns fiskeläge i Ångermanland.

 

Av fiskaren Olof Hillmans sex barn blev fyra fiskare eller fiskarhustrur. Två söner, som också växte upp på gården lämnade emellertid fisket och gick till sjöss. En av dem, Nils blev styrman och drunknade redan vid 26 års ålder vid ett skeppsbrott vid Danzig. Den andre sjöfararen föddes 1742 och döptes även han till Olof, ett uppenbarligen populärt namn i släkten. 1764 är han mantalsskriven på gården med yrkestiteln Coopverdie captain. Olof Hillman, sjökaptenen, är då ännu ensamstående men i en granngård, nr 9, bor en fiskardotter, Chatarina Wannberg, som några år senare blir hans hustru. Wannberg var en stor fiskarsläkt och åtminstone några av dem hade sitt fiske vid Grisslan, nära Skagshamn. Chatharina och Olof hade alltså säkert känt varandra sedan barnsben, både som grannar i Gävle och på sommarfisket i Ångermanland.

 

Omkring 1770 har det börjat bli trångt på gården. Nu bor här Nils och Olof Hillman som förut kvar med sina familjer, likaså familjen Widlund och två pigor, sammanlagt 11 vuxna. Kanske som följd av trängseln flyttar 1772 Nils Hillman med sin familj (hustru, son, dotter och piga) till närmaste granngården men redan följande år är han tillbaka på föräldragården. Då har Olof Hillman d.ä, sjökaptenen, lämnat föräldrahemmet och flyttat med sin hustru till gården 43 på andra sidan Lillån, på Islandsholmen. Hit flyttar också familjen Johan Widlund med hustru Lena Hillman och även hon har alltså nu lämnat fädernegården.

 

Sedan följer ett decennium utan stora förändringar på gården. Nils och Olof Hillman bor kvar med några nu vuxna men ensamstående barn. Olof blir änkling 1780.

1783 har Lena Hillman gift sig med Johan Nordin, också fiskare vid Skagshamn och det nyblivna paret bosätter sig på gården, där Lena som dotter i huset bott hela sitt liv. Nils Hillman med hustru och två vuxna barn bor också kvar men senare samma år avlider Nils Hillman och hans fiskarbroder Olof Hillman flyttar från gården, oklart varthän.

1789 bor Johan Nordin med hustru Lena kvar på gården och nu har också Erik Hillman, född 1745 och son till Nils, gift sig och flyttat in på föräldragården. Här bor också en ogift dotter till Nils, Brita som vid detta tillfälle är 55 år gammal.

1793 ändras fastighetsbeteckningen som följd av att en fastighet i kvarteret delas. Tidigare gårdsnumret 11 blir därmed 12. ( Gården No 11 hade före 1750 beteckningen No 12).

 

Under följande decennium bor familjerna Johan Nordin och Erik Hillman på gården och så småningom har även en familj utanför släkten flyttat in där. Det är tydligt att det finns åtminstone två boningshus på gården.

 

Husförhörslängder ger ytterligare inblick i familjerna

Från 1802 finns den första husförhörslängden bevarad från denna gård. Man kan där läsa att Erik Hillman nu bor här med sin andra hustru, Catharina Holmström, och dottern Chatarina Erica, född 1794. Det är hon som kommer att bo kvar på gården ända fram till sin död, 1878.

 

Här bor också som förut fiskaren Jan Nordin med hustru Lena (Helena) Hillman, kusin med Eric. De har inga barn. Jan Nordin är delägare i en haxen Jan Eric och man kan anta att det är den som de båda fiskarfamiljerna på gården använder för färderna till Skagshamn. Lena Nordin Hillman avlider 1810 och maken 4 år senare. Därmed finns plats för ytterligare ett generationsskifte på gården. Men först har det tillkommit ytterligare släktingar på gården: En ytterligare fiskarättling vid namn Olof Hillman, och som avled 1809, efterlämnade en änka Brita Grundberg, som med sin dotter Chatrina Johanna nu flyttade in på gården. Ytterligare en familj, några ensamstående personer och pigor bor också här för kortare eller längre tid.

 

Osams med prästen

1815 verkar det åter vara mycket trångt på gården. I husförhörslängden noteras att halva gården sålts till en annan fiskarfamilj, Eric Berggren med hustru, fyra barn och dräng. I den kvarvarade delen av gården bor som förut fiskaren Eric Hillman med hustru. Om henne noteras att hon nu är bräcklig, sängliggande och hon avlider 1820. Dottern Cathrina Erica har gift sig med styrmannen Per Zetterqvist. De har hunnit få två barn, en son och en dotter. Mor Cathrina Erica tycks ha varit en frimodig kvinna. Vid husförhöret 1818 blev hon uppenbarligen osams med prästen och han gör en ovanlig notering i husförhörssboken ”Wäl ovettig vid skrifningen, förmanas därföre”.

I den Hillmanska delen av gården bor dessutom Laxnotarbetaren Jonas Rehn med sin familj, hustru och fyra barn. Man kan räkna till 23 personer på gården under detta år.

1821 har även Eric Hillman gått ur tiden och det är nu Per Zetterqvist med hustru Erica Cathrina, Erics dotter, som är kvar från den Hillmanska eran. Av deras tre barn har den yngste sonen avlidit vid 5 års ålder. Två små döttrar finns kvar. I den andra, försålda delen av gården, bor fiskaren Eric Berggren med sin familj kvar. Alla övriga, som bodde på gården några år tidigare, har flyttat.

 

1829 omkommer Per Zetterqvist, sjömannen, vid 41 års ålder och Erica Cathrina blir änka med sina båda döttrar. Erica Cathrina hittar snart en ny make, strandfiskaren Olof Nordin, som dessförinnan bott på granngården No 8. (Han kom alltså från samma gård som långt tidigare Johan Nordin, som 15 år tidigare bott på gården nr 11(12) med Lena Hillman). Med Olof Nordin får hon ytterligare 4 barn, den sist födde, en son, 1838, då Erica Catharina är 44 år.

Under de närmast följande decennierna växer Erica Cathrinas barn upp och lämnar vartefter föräldrahemmet. Hennes siste make Olof Nordin avlider 1864, då 71 år gammal. Redan innan dess har hennes son Per Olof Nordin gift sig, själv fått en son, och flyttat in på gården. I den andra hälften av gården bor som förut familjen Berggren.

 

Sista ättlingarna på gården

Erica Cathrina Hillman, gift först Zetterqvist, sedan Nordin avlider 1878, 84 år gammal. Hon var alltså fjärde generationen av fiskarsläkten Hillman på denna gård. Hennes son Per Olof Nordin och hans familj blir de sista som bor på denna gård nr 12 innan den rivs i början av 1900-talet. Då har ättlingar till Pehr Nilsson Hillman, som kom till Gävle vid 1700-talets början, bott på gården nr 2 i nära 200 år.

 

Fiskarstaden försvinner

Fisket får under slutet av 1800-talet allt mindre betydelse för Gävleborna. Med de nya tiderna försvinner successivt fiskargårdarna. Järnvägen kom att dras tvärs över Islandsholmen och Islands Lillå fylldes igen. På en karta från 1889-90 (se bild till höger) framgår hur den nya stadsplanen blev planerad och bandet av fiskargårdar förlorade sin kontakt med stranden. Vartefter löste staden in alla gårdar och de revs i början av 1900-talet. Kvar av alla de gårdar som kantade Lillåns södra strand blev bara de fem gårdarna i nuvarande kvarteret Springer. Gården nr 12 som denna historia handlar om låg något väster om den sista i kvarteret Springer.

 

Historien om denna gård och dess invånare berättar en del om hur nätverken i fiskarfamiljerna växte fram ur släktskap, grannförhållanden och deras yrkesverksamhet. Åtminstone gården nr 12, men säkert också många andra, gick från generation till generation och flergenerations-boende var mycket vanligt. Det fanns många olika släktkonstellationer på gården och periodvis måste trängseln ha varit stor i de ganska små bostadshusen. Sommarfisket skapade nya yrkesrelationer som också ibland gav upphov till nya familjeband. Familjebanden i sin tur kunde leda till att olika familjemedlemmar bedrev sitt fjärrfiske vid samma eller närbelägna fiskelägen.